Bakgrund
1999 startades nätverket KIKA i syfte att skapa samsyn mellan de nordiska nukleära tillståndshavarna i frågor som relaterar till lyftdon.
Mål
KIKA har som mål att utgöra ett nätverk för de nordiska nukleära tillståndshavarna i syfte att omhänderta erfarenhet och utbildning samt tillhandahålla forum för att sprida kunskap och erfarenheter inom lyftområdet.
Den Svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har i sin utredningsrapport 2009/1793 klargjort följande: Erfarenheter från lyftsidan mellan FKA, OKG, RAB, TVO, Loviisa, SKB och Studsvik sprids via KIKA:s nätverk.
Varför nätverket KIKA ser det som en central uppgift att vidmakthålla denna erfarenhetsåterföring och löpande ge återkoppling på händelser och tillbud.
Årsmötet är en central mötesplats för att utbyta erfarenheter, årsmötesagendan innehåller flera punkter där respektive tillståndshavare delger sina erfarenheter inom löpande drift och underhåll men även pågående projekt likväl som tillbud och eventuella händelser.
KIKA har även valt att bjuda in till ett internationellt seminarium (www.kikacranes.com) för att skapa kontakter och få återkoppling från andra länder i ett led att utvidga erfarenhetsåterföringen. Seminariet hålls i mån av tid och resurser.
Vidare så tillhandahåller KIKA även en kompetensmodell som uppfyller myndighetens krav på kompetens och utbildning inom lyftområdet. SSM klargör i rapporten 2009/1793 följande:
All personal som praktiskt utför lyftarbete ska uppfylla KIKA:s kompetensmodell samt innehålla kraven i AFS 2006:6.
Kompetensmodellen omfattar såväl kranförarutbildning som utbildning av egenkontrollanter av lyftdon.
Kostnader
Nätverket KIKA bedriver sin verksamhet i projektform, beslut om vilka projekt som ska drivas fattas på årsmötet. Antal projekt, deras omkostnader och omfattning skapar behovet av en budget. Den årliga budgeten täcks av nätverkets årsavgift. Eventuella överskott används för att ”sponsra” kostnaderna för årsmötet.
I syfte att skapa en rättvis modell för årsavgiften finns överenskommelsen att varje enhet eller anläggning skapar en andel, deltagande tillståndshavare belastas med en årsavgift utifrån deras antal andelar. Några medlemmar som exempelvis inte kan utnyttja den svenska kompetensmodellen eller har en avtagande verksamhet belastas med halva andelar.
För att möjliggöra projekten samt en progressiv planering inom nätverket, fattas beslut om årsavgiften på årsmötet för nästkommande år. Detta skapar förutsättningar att driva de olika projekten inom nätverket och möjligheten till mer omfattande arbete över tid.
